Lördag redan..

Idag jobbar jag sista passet här hos R, jag kommer sakna honom så himla mycket. Tur att jag i alla fall kan hälsa på honom ibland.

Vad har hänt sen sist? Har ni haft ett bra slut på veckan?
Jag kommer knappt ihåg vad jag gjort. Är så full av tankar och känslor samt sömnbrist. I torsdags jobbade jag iallafall em/kväll/natt. Och jag var på nya jobbet också och skrev kontrakt på förmiddagen. wiehoo!!
Fredag morgon blev stressig då jag var tvungen att hämta upp barn och köra till skolan på typ 10min. Sen var det veckohandling, hem för en dusch och sen vidare mot Sollentuna för fika i vänners cafè. Va så längesen jag träffade dom. Helt underbara människor. Vi har lite framtida projekt tillsammans som jag är så taggad inför att sätta igång med. Hoppas vi kommer igång med det under hösten.
Sonen gick på sitt första disco igår, han var så himla taggad och glad. Och så nöjd efteråt när jag och storasyster kom och hämtade honom. Lill plutten, han börjar bli så stor. han har så stort fint hjärta och är enormt klok. Så bra på att sätta ord och beskrivningar på sina känslor och hur han mår. >Han har alltid varit snäll och lugn, men nu på sista tiden har han visst börjat bli lite tramsig i skolan på lektioner. Antar att han mest testar och börjar känna sig mer trygg där nu. Han bytte skola i höstas och det tar ju ett tag innan man hittar sin plats i ny klass.
Idag är det som sagt jobb, började kl 9.45 och jobbar till kl 10 imorgon. Sov inte en blund inatt pga många tankar och känslor. Kände mig så uppgiven och ledsen. Så det var inte jättekul och veta att man skulle jobba 24h på det.
Men men det har gått bra trots sömnbristen.
Dottern blev hmtad av sin pappa idag och åkte ut till landet över dagen bara, sonen vill inte vara där alls, tyvärr.
Jag tog för givet att deras pappa iallafall skulle gå upp och säga hej till sonen, men det hade han inte gjort. Jättekonstigt tycker jag, för han har inte sett sonen nu på nästan 3 veckor. Då borde man väl passa på iallafall att få se honom, säga hej och få en kram. Men det är väldigt typiskt honom. han tänker sällan på sånt eller på barnens känslor. Det är mest han och hans känslor. Sorgligt och ledsamt. Finns ingen människa på jorden som får mig att bli så stressad psykiskt, ledsen och besviken hela tiden som han. Ledsen och besviken för våra barns skull. Att deras pappa visar så lite kärlek, omtanke och genuint intresse för dom, gör ont i mig.
Det har aldrig legat i hans intresse att bry sig på det sättet. Han tycker att han är en super pappa om han plockar fram plånboken. Enligt mig så krävs det en hel del andra saker för att vara en super pappa.
Nog om detta nu, jag blir bara nedstämd känner jag.
Jag är inne i en känslig period nu, jag har såna perider. Vet inte varför, skulle gärna slippa dom, då jag bara blir låg och ledsen och funderar på en massa saker. Önskar ibland att jag var en kall och hård person. Tyvärr är jag motsatsen och högkänslig på många plan.
Nu dags att fixa lite här med R, passade på att skriva lite medans han kollade på Bolibompa.
Önskar er alla en fin kväll.
/Love S





Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

life is hard but im stronger.blogg.se

En blogg om mitt liv i stort, hur det varit, är och vad jag drömmer om. Min blogg kommer vara som min dagbok, där jag kommer att skriva om allt mellan himmel och jord. Ett sätt för mig att få ur mig mina känslor, åsikter och funderingar.

RSS 2.0